Vasatidens kronologi

Historiska hållpunkter under Gustav Vasas levnadsår.

 

För att klargöra de viktigaste historiska händelserna under Gustav Vasas levnad följer en resumé år från år. Den börjar med det förmodade födelseåret och slutar med året för konungens död.

 

Det europeiska modet dominerades i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet av det italienska, med tvåfärgigheten i dräkten från gotiken och med de mönstrade brokadtygerna i den tidiga renässansen. Den tyska perioden från 1500-talets första decennium och fram till 1550-talet kännetecknas av uppslitsningen av yttertyget, där det underliggande materialet i annan färg pöser igenom. Den ofta pälsfodrare kåpan, på tyska schaube, blev från början ett populärt plagg bland männen. Hosorna täcks så småningom av ett övertyg, som utvecklas till de väldigt säckformade pluderhosorna ”äppelknyckarbyxor”, favoriserade av landsknektarna.

 

På 1550-talet kommer det spanska inflytandet där smycken och accessoarer kunde göra sig gällande mot en bakgrund av mörka eller svarta tyger, i varje fall med en stramare färghållning till de geometriska modeformerna. Skräddarna hade fått chansen att använda människokroppen som klädhängare åt sin konstart. Baretten, som burits av både kvinnor och män under den tyska perioden efterträddes nu gradvis av hatten.

 

1496

Sannolikt föds Gustav Vasa detta år på fadern Erik Johansson Vasas sätesgård Rydboholm i Uppland den 12 maj. Men andra källor väljer modern Cecilia Månsdotters gård Ekas Lindholmen som födelseplats och den 6 maj som födelsedatum.

 

Sten Sture den äldre är riksföreståndare i Sverige.

 

Men Danmark har valt kung Hans till unionskonung för Danmark-Norge med anspråk på Sverige. Här verkar Ärkebiskopen Jacob Ulfsson för unionen.

 

Första boken på svenska har just tryckts i Sverige.

Handeln på Östersjön behärskas av de tyska hansestäderna Lübeck och Danzig.

Krig råder med Ryssland: ryssarna härjar i Nyland och Österbotten och Viborgs fästning är i fara.

 

1497

Fred sluts med Ryssland och man kommer överens om gränsdragning vid floden Neva enligt Nöteborgstraktaten 1323.

 

Ärkebiskopen Ulfsson bedriver öppen opposition för en union mellan Sverige och Danmark enligt drottning Margaretas Kalmarmodell. Sten Sture vädjar till allmogen om hjälp och man bränner ner några av ärkebiskopens gårdar. Jacob Ulfsson förskansar sig på sin borg Almarestäket och lyser Sten Sture i bann. Den danske kungens knektar går till angrepp och slår Sten Sures dalkarlar i slaget vid Rotebro. Kung Hans intågar i Stockholm och krönts till svensk konung. Han utlovar amnesti för de upproriska och utnämner Sten Sture till ”hovmästare” med mera förläningar än makt.

 

1498

Kung Hans återvänder till Danmark och lovar att hålla överenskommelserna i Kalmar recess.

 

1499

Columbus avslutar sin andra amerikafärd. Vasco da Gama återvänder efter att ha upptäckt sjövägen till Indien.

Lille Gustav Eriksson Vasa leker med barkbåtar och hans blå ögon spejar ut över mälarens vatten.

Kyrkokonsten blomstrar. Albertus Pictor målar i Täby, Härkeberga och Floda kyrkor.

 

1500

Kung Hans berövar Sten Sture några förläningar, vilket inte behagar denne.

Kung Hans lider ett svårt nederlag mot bönderna i Ditmarsken i Holstein.

 

1501

Sten Sture och Svante Nilsson Natt och Dag säger upp sin trohet till kung Hans. De svenska stormännen ansluter sig. Motiveringen är att kung Hans inte håller sig till Kalmarrecessens avtal.

Svante Nilsson blir riksråd och fältherre efter han utmärkt sig i Ryska kriget 1495-1496.

Hemming Gadh, en av stuarnas främsta anhängare väljs till biskop i Linköping efter att ha varit Påvens ombud i Rom i 20 år.

 

1502

Svenskar och danskar krigar vid norska gränsen.

Den danske prins Kristian härjar i Västergötland och bränner fästningen Älvsborg.

Danskarna på Stockholms slott kapitulerar till Sturarna efter åtta månaders belägring.

 

1503

Kung Hans hustru drottning Kristina är efter kapitulationen fånge på Stockholms slott. Sten Sture dör plötsligt när han i sällskap med biskop Gadd eskorterar drottningen till danska gränsen.

Gustav Eriksson Vasa skickas till skolan i Uppsala.

Hansan bryter sina handelsförbindelser med Sverige.

 

1504

Svante Nilsson Natt och Dag väljs till riksföreståndare i början av året.

Gustav Vasas far, Erik Johansson, blir hövitsman i Finland på Kastellholm. Gustav följer troligen med till Åland.

 

1505

Kung Hans anländer med danska och norska rådsherrar till Kalmar. Svenskarna infinner sig inte och församlingen tilldömer kung Hans regeringsmakten över Sverige och de svenska upprorsledarna döms i sin frånvaro för majestätsbrott.

 

1506

Riksföreståndaren Svante Nilsson Natt och Dag skriver ett öppet brev till allmogen i Dalarna där han förklarar dem sin trohet och undrar om han har deras. Dalabönderna svarar genom att skriva ett öppet till folket i Uppland, Östergötland, Västergötland, Småland och Värend (Kronobergs län) med uppmaning att stöda Svante Nilsson mot danskarna.

 

1507

Upproret mot danskarna fortsätter. Dalafogden Jon Jönsson skriver ännu en trohetsförsäkran till riksföreståndaren Svante Nilsson.

 

1508

Erik Trolle och biskop Otto i Västerås skickas av svenska rådet till Danmark för att försöka få ett slut på kriget.

 

1509

Den danska flottan fortsätter att härja runt Sveriges kuster och Sverige lider stora militära förluster. Danskarna utverkar dessutom sjöfartsblockad mot Sverige. Det svenska riksrådet tvingas betala årlig skatt till Danmark.

Gustav Vasa återupptar det ledsamma skolpluggandet  i Uppsala.

 

1510

Hanseförbundet förklarar nu Danmark och Norge krig. De accepterar inte sjöfartsblockaden mot Sverige. Danskarna driver dock ganska snart bort Hansans flotta från Östersjön. Svante Nilsson begär att manskap från Nora och Lindesberg skall rustas till krigstjänst men bergsmännen vill i stället bidra med pengar till det danska kriget.

 

1511

Prins Kristian (sedermera Kristian II) anfaller Västergötland från Norge. Skara bränns och plundras. Ärkebiskopen Jacob Ulfsson med en del andra biskopar samt stormännen Erik Thuresson Bjelke och Erik Trolle bildar en oppositionsgrupp mot riksföreståndaren Svante Nilsson Natt och Dag. De vill föra en mer fredsvänlig politik och närma sig danskarna och Hanseförbundets (lubeckarnas) rivaler, Nederländerna.

Hemming Gadh, som valts till biskop i Linköping, tjänstgör mot domkapitlets vilja som befälhavare för Svante Nilssons belägringsstyrkor vid Kalmar. Rådet önskar att Svante Nilsson avgår som riksföreståndare och kanslern Peder Sunnanväder, hamnar också i blåsväder. I Dalarna och Stockholm motsätter man sig Svante Nilssons tillbakaträdande.

 

1512

Ett möte planeras i Arboga om rikets problem: dilemmat löses genom att Svante Nilsson avlider ett par dagar före mötet.

Sten Sture den yngre eftersträvar att bli vald till ny riksföreståndare. Först sedan rådet har tvingat honom att handla efter dess önskemål väljs Sten Sture i juli.

Rådet träffar en uppgörelse  med danskarna att Sverige antingen skall acceptera kung Hans som Sveriges överhuvud eller betala böter. Hansan sluter fred med Danmark-Norge och får betala ett stort skadestånd.

Gustav Vasa blir hovman hos den nye riksföreståndaren Sten Sture den yngre.

 

1513

Kung Hans dör och efterträds av Kristian II som möts med blandade känslor av den danska adeln. De ogillar hans maktspråk och hans förbindelser med borgarna.

Biskop Hans Brask väljs till biskop i Linköping.

 

1514

Gustav Vasa får nu som lärare den levnadsglade biskopen Hemming Gadh, som kryddar sin undervisning med landknektshistorier från renässanshögborgen i Rom.

Kristian II gifter sig med kejsar Karl V: s syster Elisabet av Nederländerna.

 

1515

Gustav Vasa behåller sin hovtjänst men sköter även Rydboholmsgodset tillsammans med sin far.

Påven i Rom viger Gustav Trolle (son till Erik Trolle) till ärkebiskop efter den nu 80-årige Jacob Ulfsson. Trolle försvarar unionstanken och vill ha Kristian II till Sveriges konung. Påven ger den nye svenske ärkebiskopen sanktion att föra befäl över 400 man för att försvara kyrkans egendomar och rätten till Stäkets borg och län.

Sten Stures fredsförhandlingar med Kristian II bryter samman.

 

1516

På hösten går Sten Sture till angrepp mot Gustav Trolle och belägrar Stäkets slott, där biskopen förskansar sig. Sten Stures propaganda mot biskop Trolle resulterar i att bönder i hans stift vägrar betala tionden.

Kristian II försöker med Rysslands bistånd att isolera Sverige genom en handelblockad.

 

1517

Gustav Vasa nämns för första gången i Stockholms stads tänkeböcker(protokoll från rådstugan). Erik Johansson Vasa är arvsberättigad efter Sten Sture d. ä. som efterlämnat stora gods men även skulder och fordringsägare. Gustav Eriksson hjälper sin far med den tvist som uppstår när den förmögne fordringsägaren Peder Turesson inte får den summa pengar han kräver av de båda Vasarna. Peder Turesson kommer i trångmål, när han samtidigt anklagas av Sten Sture d. y. för samröre med ärkebiskop Trolle. Han fråntas sitt slottslän Stegeholm och blir Sten Stures fånge. Gustav Eriksson och hans far agerar fritt och fräckt och lägger beslag på gods och uppbörd från Peder Turessons egendomar.  

Under sommaren ankrar Kristian II:s flotta utanför Stockholm. Danskarna går iland, men Sten Stures styrkor slår tillbaka dem vid Vädla (ungefär vid nuvarande Djurgården). I denna strid lär Gustav Eriksson Vasa ha fått sitt elddop.

Gustav Trolle avsätts som ärkebiskop på en riksdag i Stockholm i november. Biskop Hans Brask reserverar sig vid undertecknandet av dokumentet genom att smuggla in den så Kallade Brasklappen i en sigillkapsel. Den här texten: ”Härtill är jag nödd och tvungen”.

Martin Luther spikar detta år upp de 95 teserna på Wittenbergdomens port som protest mot avlatshandeln. Reformationen inleds.

 

1518

Biskopsborgen Stäket jämnas med marken och Gustav Trolle fängslas. Under hot om bannlysning av påven letar man efter en efterträdare och får oväntat hjälp av en avlatshandlare Arcimboldo. Sten Sture övertar själv biskopsstolen och delar inkomsterna med Arcimboldo.

På sommaren belägrar en ny dansk flotta Stockholm. Sten Sture slår de landsatta trupperna vid Brännkyrka och Gustav Vasa är enligt historien åter bland de stridande.  Kristian blir lovad gisslan som säkerhet vid rådsförhandlingar med Sten Sture. En av dem är Gustav Vasa. När Kristian inte får som han vill, seglar han iväg från Stockholm med sina skepp. Med sig ombord har han fem höga herrar som gisslan och unge Gustav Vasa, de inspärras som fångar på Kalö slott på Jylland.

Martin Luther förklaras detta år som kättare.

 

1519

Gustav Trolle lyckas i september förmå påven att utfästa en bannbulla mot  Sten Sture och krämaren Arcimboldo. Nu uppträder Kristian II som verkställare av påvens förkastelsedom och tränger med en här in i Västergötland. Han bygger upp den raserade Älvsborgs fästning och intar Öland och Borgholm.

När Gustav Vasa i sin fångenskap på Kalö slott får höra ryktet om angreppet på Sverige, flyr han till Lübeck. Han skall ha varit klädd till oxdrivare, vilket förklarar det senare öknamnet ”Kung oxsvans”. I Lübecks rådhus finns kläder bevarade som man hävdar ha tillhört Gustav Vasa. Lübeckarna ger svensken fri lejd hem till Sverige.

Olaus Magnus reser detta år tillsammans med den mångsidige Arcimboldo upp till Lappland för att omvända samerna till den kristna katolska tron.

 

1520

På nyåret bryter Kristian II:s legoknektsarme in i Västergötland under befäl Otto Krumpen. På Åsundens is drabbar danskarna samman med Sten Stures bönder och knektar. Sten Sture såras av en kanonkula alldeles i början av striden och förs mor Stockholm. Han dör på mälarens is utan att ha nått fram till staden. Sten Stures trupper drar sig tillbaka till Tiveden och danskarna kan utan motstånd fortsätta till Västerås.

Den svenska motståndsviljan vacklar, även om bönderna står fast. Rådsaristokratin har varit missnöjd med Sten Stures politik och sluter stillestånd med danskarna. Den erkänner Kristian II som Sveriges konung sedan denne lovat full amnesti och återlämnande av erövrade slott till riksrådets medlemmar.

Nu har turen kommit till Stureanhängarnas slott att erövras och plundras. Stockholm innesluts av den danska flottan, Stegeborgs fästning och Västerås slott faller i Kristians händer.

Den 31 maj landstiger Gustav Vasa på svensk mark söder om Kalmar.

I början av september kapitulerar Stockholm. Kristian har givit försonliga löften i ett försäkringsbrev som undertecknas av Gustav Trolle och även av Hemming Gadh, som gått över till danskarnas sida. Kristina, Sten Stures änka, som lett Stockholms försvar, lovar amnesti för sig själv och sina barn.

Kristian II kröns den 4 november till kung av Gustav Trolle i Stockholms storkyrka. Efter tre dagars fest inne i slottet är leken förbi. Kristian II sätter sig i domstolen. En klagoskrift av biskop Gustav Trolle läses upp, han vill ha gottgörelse för sina förlorade egendomar.

Den 8 november döms de anklagade till halshuggning för uppenbart kätteri mot  den romerska kyrkan. De flesta dömda har varit med på festen, bland annat två biskopar och flera rådsherrar. Över 80 personer avrättas, bland dem Gustav Vasas far och flera släktingar. Gustav Vasas moster, Kristina Sture, kastas i fängelse trots amnestilöftet.

”Stockholms blodbad” kommer sent att glömmas.

Gustav Vasa, som har kontakt med Sten Stures anhängare, flyr undan Kristians soldater upp till Rankhyttan, Örnäs och förbi Mora i Dalarna, enligt traditionen hämtas han från Lima socken, nära norska gränsen, tillbaka till Mora av ett par raska skidlöpare.

Det första Vasaloppet startar.

 

1521

I Mora i januari utses Gustav Vasa till hövitsman och ledare för en motståndsrörelse mot Kristian II. Enligt Sturesläktens sed vädjar han till bergsmännen och dalkarlarna. Bergsmännen ogillar Kristians politik mot Lübeckarna, eftersom de är beroende av sin malmexport till hansestäderna.

Den danske officeren Didrik Slagheck får order att kväsa Gustavs motståndsrörelse med en mindre styrka, men besegras vid Brunnbecks färga av dalkarlarna.

Gustav Trolle utnämner sig till  rikshövitsman, men i en drabbning i Uppland knäcks hans styrkor av Gustav Vasas motståndsmän.

Den 29 april besegras ett danskt förband vid Västerås, vilket gör att rådsaristokratin  åter byter sida. Gustav Vasas framgångar lockar dem att ansluta sig till upproret.

I augusti väljs Gustav Vasa till riksföreståndare på Vadstena möte.

 

1522

Gustav Vasas motståndsarmé erövrar Nyköping, Örebro, Västerås, borgarna Stegeborg och Stegeholm i Östergötland, men Stockholm, Kalmar och Älvsborg förblir ännu i danskarnas händer, liksom de finska slotten. Gustav Vasa behöver en flotta för sin fortsatta befrielsekamp och vänder sig till Lübeck genom två lubecksborgare, som han lärt känna under exilen där. Han ger dem löften om tullfrihet och lovar att svenska köpmän inte skall idka handel med Nederländerna.

Kristian II vill däremot ha till stånd ett nordiskt handelskompani och stänga Lübeck ute genom Öresundstullar i augusti förklarar Lübeck Danmark krig, Lübeck tar kontakt med Kristians farbror, hertig Fredrik av Holstein, som är i tvist med Kristian. Lübeck närmar sig också sin konkurrent Danzig och de ingår ett förbund med syfte att gemensamt bekämpa Kristian och stödja Gustav Vasas motståndsrörelse. Gustav Vasa tar emot två undsättningsexpeditioner och lyckas med denna hjälp erövra nästan alla slotten i Sverige och Finland.

 

1523

Lördagen den 6 juni välj Gustav Vasa på ett riksmöte i Strängnäs till Sveriges konung. På midsommarafton tågar han in i det härjade Stockholm.

I mars väljs hertig Fredrik av Holstein till kung över Danmark med danska riksrådets medverkan. Kristian II tvingas fly till Holland. Lübeckarna som medverkat till både Fredrik och Gustav Vasas kungatroner får av båda löften om privilegier.

Fredrik vill ha unionen tillbaka och hans privilegier ger Lübeck, Danzig och andra städer tullfrihet i handeln med Sverige. Svenska köpmän förbjuds att handla med andra städer och att göra affärer med länderna i väst. Gustav Vasa kommer i en svår knipa, särskilt som en skuld på 120 000 lubiska mark skall betalas för krigshjälpen.

Johannes Magnus väljs till svensk ärkebiskop och blir den sista katolska kyrkoledaren.

 

1524

Gustav Vasas legotruppbefälhavare Beren von Melen erövrar Blekinge och norra Bohuslän samt Gotland, som varit besatt av dansken Sören Norrby och Visby belägras av de svenska legotrupperna. På Lübecks initiativ kommer ett kungamöte till stånd i Malmö. Mötet resulterar i att Gustav Vasa får behålla norra Bohuslän (Viken) men tvingas avträda Blekinge och Gotland trots lubeckarnas löften och tidigare avsikter. Mötet kallas Malmö recess.

 

1525

Sören Norrbys danska knektar dyker i mars upp i Skåne och Blekinge och utropar Kristian II till kung. Upproret slås ned av Fredrik. Legoknektsbefälhavaren Bernd von Melen blir hövitsman. Denne byter alltså sida och börjar samarbeta med Sören Norrby. De fördrivs men fortsätter sina intriger från Tyskland.

Biskop Brask spikar upp ett manifest mot Luthers teser. Det sprids i hela Linköpings stift.

 

1526

Prästmannen Olaus Petri översätter Nya Testamentet till svenska. En psalmbok utkommer också detta år.

Till Eriksmässan i Uppsala kommer Gustav Vasa med ett stort följe hovmän och talar till allmogen från Uppsala högar. Han klagar över lata och onyttiga präster och munkar. Gripsholms kloster och egendomar beslagtas av kronan.

 

1527

Sten Stures kansler, Peder Jacobsson Sunnanväder, som försökt uppvigla dalkarlarna mot Gustav Vasa och medlöparen mäster Knut avrättas i slutet av februari i Stockholm.

Gustav Vasa inför censur och angriper den katolska kyrkan med hätska skrivelser från sitt tryckeri i Stockholm. Kung Gustav vinner en stor seger över kyrkan den 17 juni vid riksdagen i Västerås. ”Västeråsreccessen”, som innebär beslag och plundring av kyrkans ägodelar, börjar på allvar. Biskop Brask, som bjudit hårt motstånd vid riksdagen i Västerås, flyr utrikes.

Den mystiske ”Daljunkern”, som säger sig vara Sten Sture den yngre äldste son Nils, bedriver en stark agitation i Dalarna för ett andra dalauppror mot Gustav Vasa. Han tvingas emellertid lämna Dalarna och flyr till Norge.

 

1528

Gustav Vasa kröns till Sveriges konung i Uppsala domkyrka den 12 januari. Mäster Olof håller kröningspredikan.

Daljunkern Nils som accepterats av den norska adeln som Sten Stures riktige son och förlovat sig med en norsk Adelsö, försöker än en gång förgäves få anslutning i Dalarna.

Gustav Vasa håller stor räfst med de upproriska i Dalarna och han försöker få daljunkern utlämnad från Norge. Denne beger sig emellertid till Danmark och vidare till Rostock, där han bemöts med stor aktning. kung Gustav får dock genom hot om repressalier mot staden Rostock sin vilja igenom om en rättegång mot Daljunkern. Stures änka Kristina Gyllenstierna, den föregivna modern till junkern, skriver dessutom på Gustavs uppmaning ett brev till Rostock, där hon utpekar Daljunkern som en ”veterlig tjuv och bedragare”. Detta resulterar i att Daljunkern döms till döden den 25 september.

Men vem Dalajunkern egentligen var vet man ännu inte i dag.

 

1529

Kyrkomötet i Örebro i februari antar en kompromiss till gudstjänstbruket, där det bland annat heter att ”Hans nåde är icke herre över Guds ord”. Ingen präst skulle vara tvingad att ta emot eller använda de nya evangeliska böckerna. Men att äta kött i fastan skadar ingen och om präster och munkar och nunnor gifter sig så vore det deras ensak, anser Gustav Vasa.

Inspirerad av skarabiskopen Magnus Haraldsson gör västgötaadeln uppror under Ture Jönssons ledning . hela Götaland jäser och en av kungens fogdar dödas nära Nydala kloster i Småland. Gustav Vasas syster, Margareta, som tillfälligt befinner sig i klostret, tillfångatas och skickas till Ture Jönsson, antagligen som gisslan. Smålänningarna sänder arga skrivelser till Östergötland och Västergötland där de uppmanar grannarna att straffa kungen och hans lutherska parti, slå ihjäl hans fogdar och avsäga sig sin trohet. Gustav Vasa, som förstår att denna händelseutveckling är farlig, sänder snabbt ut folk för att ge löften om nästan vad som helst. Amnesti utlovas och det lutherska kätteriet skall undertryckas! Han lyckas kväva upprorsrörelsen inom fyra veckor. Ture Jönsson och skarabiskopen döms ”förlustiga” all egendom och flyr först till Danmark, där de inte får stanna och fortsätter sedan till Kristian och hans edsvurna män.

Den 17 juni håller kung Gustav räfst mot de upproriska västgötarna på Strängnäs riksdag. Inga eftergifter görs längre för den katolska kyrkan, utan Mäster Olof lutherska handbok, som kommer ut i tryck, blir enda rättesnöret.

Mässan som under den katolska gudstjänstförordningen förrättats på latin, skall nu hållas på svenska.

I England införs liknande inskränkningar för prästerskapet. En bidragande orsak till detta var att påven inte ville godkänna Henrik VIII:s skilsmässa från drottning Katarina och hans nya äktenskap med Anne Boleyn.

 

1530

 Kungens kansler, mäster Sven Jacobi, utnämns till biskop i Skara. Mäster Olofs postilla till de ”okunniga” prästernas ledning sprids.

I augusti hålls ett möte med danskarna i Varberg, där det beslutas att Sverige skall få behålla norra Bohuslän i sex år.

I Augsburg lämnar protestanterna, på kejsar Karl V:s befallning, en skriftlig förklaring på sin tro. Det kommer att kallas ”augsburgska bekännelsen”.

 

1531

I juni blir mäster Olof (Olaus Petri) Gustav Vasas kansler. På ett möte i Örebro beslutas att varje sockenkyrka i landet skall lämna ifrån sig sin största eller näst största kyrkklocka.

Anledningen är att kungen behöver medel att betala krigsskulden till Lübeck. När fogdarna kommer till Dalarna för att hämta klockor, möts de med hugg och slag. Oppositionen sprider sig till andra delar av landet. Tunaborna sänder en kallelse till ett riksmöte i Arboga. Gustav Vasa svarar genom att utlysa ett möte i Uppsala. På detta möte bekräftas att klockorna skall lämnas ut.

Kung Kristian II som är i landsflykt i Holland har fått ihop några tusen knektar och några fartyg. Till Kristian har den landsflyktige Gustav Trolle och biskop Måns Haraldsson anslutit sig. Kristian II har fortfarande planer på att återerövra sitt forna rike. Efter en besvärlig seglats, där han i en storm förlorar en del fartyg, kommer Kristian med sina edsvurna män till Oslo. Praktiskt taget hela Norge säger nu upp sin trohet till den danske kungen Fredrik I och Kristian II:s son erkänns som arvtagare.

Gustav Vasa känner sig hotad och har vidtagit försvarsåtgärder i Västergötland, Dalarna och Hälsingland. I stället anfaller Kristian II Bohuslän, som han snart intar, eftersom försvaret där är svagt. Det uttömmer tills vidare hans krafter.

Gustav Vasa kan på hösten hålla bröllop med den 18-åriga Katarina av Sachsen-Lauenburg.

 

1532

Kristian II lider stora förluster när Lübeckarna utrustar hanseatiska skepp, som bränner hans sista fartyg. Kristian börjar då underhandlingar med sitt hemland. Han uppmanas att uppsöka sin farbror i Danmark, där han förråds och förs till Sönderborgs slott som fånge.

Nu tycks faran vara över för Sverige och Gustav Vasa kan ta itu med dalkarlarna  och anstiftarna av ”klockupproret”. Han har före det danska intermezzot lovat amnesti bara för att få Dalarna med sig mot Kristian II. Nu kommer som en hämnare till sina forna anhängare.

 

1533

På nyåret avgår straffexpeditionen till Dalarna. I början av februari omringas allmogen på Kopparberget av krigsmakten.  Kungen och riksdagen håller tal till den skrämda hopen innanför ringen av soldater. Gustav hävdar att här skall antingen  bli ”en lydig landsända eller en öde landsända. En fiendeända” vill kungen inte veta av. Några av de tillfångatagna döms på stället. Andra som Anders Persson på Rankhyttan och prästen Evert i Leksand förs till Stockholm.

Detta år föds Gustav Vasas förste son Erik.

Ivan IV ”den förskräcklige”, blir tsar i Ryssland.

Gamle kung Fredrik I av Danmark dör detta år, vilket medför en rad politiska förvecklingar. Lübeckarna vädrar morgonluft och söker efter det kaos som uppstått återta sitt herravälde över Öresund.

 

1534

I april skriver Lübeckarna ett öppet brev och uppmanar Sveriges folk att avsätta ”den ogudaktige och tyranniske Gustav Vasa”. Lübeck känner sin handelsverksamhet alltmer kringskuren.

Fredrik I:s äldste son, hertig Kristian av Holstein, som den 18 augusti utropas till kung över Danmark (Kristian III) träffar Gustav Vasa i Kalmar. Gustav som är hans svåger, lovar att stödja honom mot Lübeckarna med pengar och krigsmakt och hjälpa till att slå ned ett uppror i Skåne. Till högste ledare för lubeckarnas krigsföretag, med avsikt att återinsätta Kristian II på Danmarks tron, utses greve Kristofer av Oldenburg. Efter honom kallas kriget för grevefejden. Den egentlige anstiftaren är borgmästaren i Lübeck, Wullenwewe, som tillsammans med den färgstarke legoknekten och äventyraren Marcus Meyer håller i trådarna.

Spanjoren Ignatius av Lulla instiftar inkvisitionen och blir nu reformationens största fiende.

 

1535

I juni besegrar den svensk-danska flottan Lübeckarna och tvingar dem att sätta sina fartyg på land för att rädda besättningarna. Kristian III har tomt i statskassan, så han lånar av Gustav Vasa mot löfte att denne skall få Akershus län i Norge och Bohuslän före påsken 1536 (något som aldrig blir av).

Den 23 september dör Gustav Vasas unga drottning Katarina.

 

1536

Fred sluts mellan Kristian III och Lübeck.

Lübeck får tillbaka sina gamla handelsprivilegier och skall behålla Bornholm under 50 år. Kristian III genomför reformationen, kyrkans gods dras in till kronan, biskopar kastas i fängelse och Danmark får en luthersk statskyrka. En förnyad anhållan om lån från Kristian III avslås genast med ett skarpt skarpt brev från den svenske kungen.

Gustav Vasa gifter om sig med Margareta Eriksdotter Lejonhufvud i Uppsala domkyrka.

 

1537

Under grevefejden uppstår ny oro i Norge och den avrättade Daljunkerns svärfar Vincent Lunge, som varit Kristian III;s man, mördas. Danmark utrustar en flotta för att kväsa motståndet och Norge får åter underkasta sig den danske kungen och förlorar sin politiska självständighet.

Lübecks handelsvälde börjar brytas och Nederländerna får vind i seglen för sina fartyg och produkter.

Gustav Vasa avskaffar smålänningarnas privilegier, att jaga fritt, hugga ved eller ta upp nybyggen i de allmänna skogarna.

Den 20 december nedkommer Gustav Vasas andra hustru, Margareta, med en son som döps till Johan.

 

1538

I början av augusti inkallas Konrad von Pyhy från Danzig och anställs av Gustav Vasa som ”Överste kanslern”. Han förväntas införa en ny och bättre ordning i styrelsen av riket.

En sorts svensk-tyska blir officiellt kanslispråk.

En brytning uppstår mellan kungen och reformatorerna Olaus Petri och Laurentius Andreae. Olaus Petri har blivit alltmer obekväm för Gustav och framför i predikningar och texter en ganska öppen kritik. ”men om överheten platt intet vill göra, som henne med dock rätta borde, måste predikarna desto flitigare straffa och förmana höga och låga, i tid och i otid, utan återvändo…. Överheten har sin makt icke för sin skull utan för folkets”.

 

1539

I augusti hålls ett kyrkomöte i Uppsala. Von Pyhy representerar Gustav Vasa, som ligger svårt sjuk på Arnö. Von Pyhy lyckas driva igenom sin modell till en ny kyrkostyrelse.

I december uppdras åt tysken och reformationsexperten, magister Georg Norman, att vara uppsyningsman över biskopar och präster i predikofrågor. Någon frihet mot överheten skall inte få förekomma. Den första censurförordningen utfärdas. Allt ”pränt” skall ”överses” innan det trycks.

Gustav Vasas första dotter Katarina föds.

 

1540

En process öppnas mot reformatorerna Olaus Petri och Laurentius Andreae, där de görs ansvariga för nästan alla motgångar och svårigheter under senare år. Kanslern von Pyhy öser Gustav Vasas hat över de försvarslösa prästerna. De anklagas för landsförräderi och för att ha känt till tyska stockholmsborgares anslag mot kungens liv utan att ingripa. En dödsdom fälls över dem, men den ändras senare till böter.

Gustav Vasa når kulmen på sin karriär när han vid ett möte i Örebro blir förklarad som arvkonung, hans söner får automatiskt ärva makten. En särskild landsordning införs, som ingriper med byråkratisk kontroll i de flesta frågor.

Gustav Vasas och drottning andra flicka prinsessan Cecilia föds.

 

1541

Gustav Vasas bibel trycks på svenska i Uppsala.

Kristian III och Gustav Vasa träffas vid Brömsebro i mitten av september för ett fredssamtal. Där avhandlas en gemensam utrikespolitik, men Danmark har utpräglade tyska intressen som inte sammanfaller med Sveriges. I stort sett så fungerar samarbetet dock så länge Gustav Vasa och Kristian III lever. Danskarna betalar nu tillbaka hela sin skuld sedan grevefejdens dagar.

 

1542

Olaus Petri tas till nåder igen och blir skolinspektör i Stockholm.

I Småland gror ett allmänt missnöje mot den nya tidens pålagor. Fogdarna har aldrig varit populära personer i dessa bygder, befolkade av nackstyva bönder. I slutet av maj drar bondehövdingen Nils Dacke till skogs med en handfull män. Hans lilla band ökar efter några veckor till tusen man. Motståndet och befrielsekampen mot Gustav Vasas impopulära styre har börjat. Dacke når stora framgångar i striderna mot Gustavs knektar, som besegras och drivs ut från Småland. Nils Dacke sitter som folkvald hövitsman på Kronobergs slott, den katolska gudstjänsten återinförs och handelsvägarna öppnas mot Blekinge. Dacke hoppas att genom det segerrika upproret få Småland som förläning av Gustav Vasa. Ett vapenstillestånd sluts.

Gustav Vasa skriver brev på brev till Dalarna och till allmogen i de andra  landskapen och vädjar, horar och beskriver hur eländigt allt var innan han räddade landet.

Sveriges fiender börjar vädra morgonluft, när de hör om Dackes uppror. Kejsar Karl V skickar uppmuntrande skrivelser  till de upproriska genom sitt sändebud Nicolaus av Granvella. En större angreppsplan förbereds och biskop Måns Haraldsson lånar sin penna till denna.

Den 2 juli ingår Sverige och Frankrike ett politiskt avtal om ömsesidig hjälp med 6 000 soldater om endera parten blir angripen.

Gustav Vasas tredje son Magnus föds.

 

1543

I februari försöker Dacke erövra Kalmar för att kunna skeppa in främmande styrkor. I närheten av Virserum står ett avgörande slag mellan Dackes och kungens styrkor, de senare förstärkta med danska hjälptrupper. Dacke såras allvarligt och han här drivs på flykten. I juni gör Dacke ett sista försök. Han når tillfälliga framgångar, men spåras upp och dödas i Rödeby skog i Blekinge. Dackes döda kropp utsätts för skymflig behandling; hans huvud sätts upp på en ekstubbe med en kopparkrona på hjässan. Hans handgångne män avrättas. Svidande bötesbelopp utkrävs av enskilda upprorsmän och deras familjer. Upprorssocknarna får böta med hundratals ”soningsoxar”, som drivs till kungens förråd.

I Ryssland krossar tsar Ivan IV adelns terrorvälde.

 

1544

Vid riksdagen i Västerås betonas överhöghetens gudomliga ursprung och den lycka som väntar med kungens barn som regenter. Gustav Vasa tar styret helt i egna händer. Von Pyhy, som blivit alltför självsvåldig, sätts in på livstid i Västerås slottsfängelse. Vid riksdagen förklarar folkets ombud att de aldrig skall ”avgå från den lärdom som uppkommen är”. De är kuvade.

Gustav har funnit de tyska legoknektarna föga användbara i den svenska skogsterrängen. Han ger landet en grundläggande försvarsordning.

Värvade svenska landsknektar och skall jämte frälsetrupperna  bilda kärnan i hären. Landskapen skall anordna borgläger eller ”knektar som höllo sig själva”. Om landet är i fara skall folket ”gå man ur huse”. Sverige blir därmed det land i Europa som först inför allmän värnplikt.

Danmark och Sverige sluter fred med kejsar Karl V.

 

1545

Vadstena slott grundläggs. Man väntar anfall från Ryssland och från hertig Albrecht i Tyskland och Sverige gör sig berett till försvar.

Prinsessan Anna föds.

 

1546

Herredagen i Arboga klagar över bristerna på präster och att somliga präster måste säga upp sina gäll för fattigdoms skull. Martin Luther dör och religionsstrider mellan protestanter och katoliker flammar åter upp.

Gustav Vasa låter sin äldste son Erik överta Kalmar skott, vars genomgripande ombyggnad påbörjas.

 

1547

På ett möte i Strängnäs läggs Gustav Vasas testamente fram för ständerna och godkänns till en del.

Gustav Vasas dotter Sofia föds.

 

1548

Uppsala slott grundläggs.

Kejsar Karl V tvingar protestanter och katoliker att kompromissa i religionsfrågan.

 

1549

Gustav Vasas dotter Elisabet föds.

 

1550

Gustav Vasa söker starta ett svenskt handelskompani.

Den 4 oktober föds prins Karl (sedermera Karl XI).

 

1551

Den 28 augusti dör Gustav Vasas älskade gemål, drottning Margareta Lejonhufvud.

Georg Norman tjänstgör som svenske kungens ambassadör och besöker Karl V. kejsaren anmodar efter Georg Normans framställning Lübeck att upprätta ett gott förhållande till Sverige.

Krig utbryter mellan kejsar Karl V och Frankrike på hösten.

 

1552

Den 22 augusti gifter sig Gustav Vasa för tredje gången, Denna gång med Katarina Stenbock i Vadstena. Hon är bara 16 år och dotter till kungens svåger, Gustav Olofsson Stenbock. Giftermålet ogillas av prästerskapet därför bruden anses vara släkt med Gustav Vasa.

Genom detta gifte knyter Gustav närmare band med högadeln.

 

1553

Ordensmästaren Henrik von Galen från Livland avsänder på hösten en beskickning till Sverige för att be om bistånd ifall freden mellan ryssland och Livland skulle brytas.

 

1554

Gränsmöte hålles i Älvsborg där man underhandlar med danskarna om gränstvister. Utgången av mötet gör Gustav Vasa förbittrad. Han menade att danskarna ”bedrog, smekte och lockade de svenske, liksom de hade en hop skökor framför sig”.

Staden Reval, som har 20 procent svenska invånare, gör stora eftergifter för att hålla sig väl med kungen. Svaret från kungen är undvikande.

 

1555

I början av året går ryska styrkor till anfall på Karelska näset. De slås tillbaka. Gustav Vasa önskar helst inte en konflikt med Ryssland, eftersom han inte har några bundsförvanter. Material och soldater förs dock över till Finland.

Den 21 augusti ger kung Gustav order om anfall på Ryssland. Svenskarnas belägring av Nöteborg, för att säkra gränsen längs floden Neva, misslyckas. Inför rapporter om 200 000 ryska soldater dras de svenska trupperna tillbaka. Sjukdomar härjar bland Gustav Vasas manskap i Viborg.

Gustav Vasa beklagar i ett brev att danskarna använder sig av de svenska ”tre kronorna” som heraldisk symbol.

 

1556

Den 12 januari tränger ryssarna över Finlands gräns vid Äyräpää härad. 25 000 ryssar belägrar den finska fästningen Viborg, men har för klena kanoner. De drar sig tillbaka in i Ingermanland.

Gustav Vasa beslutar att fara tillbaka till Sverige och lyckas ta sig över Åland trots besvärande is. Han skriver till riksråden i Viborg att sluta fred med ryssarna, om dessa begär det.

Vapenvila ingås mellan befälhavarna på Nyslott och Kexholm.

Gustav Vasa har besvär med diverse krämpor, allmän svaghet och tandverk. Den 5 juni skriver han en fredstrevare, till tsar Ivan IV. Under tiden värvar han utländskt krigsfolk och förstärker det finska försvaret.

Kontakter tas med Polen, Preussen och Danmark om gemensamt försvar mot Ryssland.

Kejsar Karl V lägger ned kronan och efterträds av brodern Ferdinand I.

 

1557

Stilleståndet når med den ryske tsaren. Den 21 februari kommer den svenske fredsbeskickningen till Moskva med gåvor och den 2 april sluts fred med ryssland på 40 år.

 

1558

Underhandlingar pågår mellan prins Johan och ordensmästaren i Livland, men Gustav Vasa ingriper. Han menar att sonen bär sig barnsligt åt när han i onödan retar den ryske tsaren. Han är också rädd att Danmark vill lägga sig i Livlands öden.

Henrik VIII:s dotter Elisabet bestiger tronen i England.

 

1559

Prins Erik avslöjar en pikant skandal på Vadstena slott där hans syster Cecilia skall ha överraskats med en man på rummet., ”Vadstenabullret” förtörnar Gustav Vasa, som tycker att Erik har skött denna affär mycket oskickligt.

 

1560

Johan som varit i England och friat till drottning Elisabet på brodern Eriks vägnar återkommer utan något klart besked.

Den 25 juni samlas ständerna till riksdag i Stockholm och efter förberedande överläggningar kallas de till rikssalen. Gustav Vasa uppträder där tillsammans med sina söner och håller djupt rörd ett tal om sitt liv och vad han uträttat för Sveriges rike. Hans testamente uppläses och godkänns. Han förlänar i kraft av Västerås arvförening tronen till Erik.

I augusti bryter kungens sjukdom ut på allvar, sedan han i flera år känt sig trött och eländig till både kropp och själ.

Den 29 september klockan 8 på morgonen avlider Gustav Eriksson Vasa tyst och stilla. Den 17 december går liktåget mot Uppsala, där Gustav jordfästs den 21 december 1560.